Här sitter jag i morgondimman, tidigt vid Viesjön. Det är bara några grader ute och jag har både vantar och mössa på mig. Dimmslöjorna dansar lite fram och tillbaka. Solen bakom mig har inte orkat upp över trädtopparna ännu. En bit ut i sjön ligger några skrattmåsar och lyser vitt men till andra sidan av sjön går inte att se.
Skäggdoppingar i dimma |
Dricker mitt te och bara njuter av stillheten.
Så tar sig solen upp över trädtopparna och sjön lyser upp, dimman bara sveper iväg och ett nytt klarare vatten visar sig. Där ligger en hel klunga med skäggdoppingar, några fortfarande i sovande ställning. Rakt över sjön ser jag årtan på samma ställe som sist och dessutom två snatteränder.
Jag räknar in alla arter jag ser och sitter en stund till. Med iskalla fingrar tillika tår känner jag att det är dags för mig att åka hem.
Torsdag morgon hör jag konstiga ljud där jag ligger i sängen och läser. Kan det vara möss på vinden?
Jag tassar upp och hör nu att det kommer från toaletten. Förstår att det händer igen. Vår sädesärla som ankom häromdagen har gett sig ner i luftkanalen till toaletten, nu kämpar den för att inte kasa ner men kan heller inte ta sig upp. Jag skruvar bort luftventilen och stänger dörren, sen väntade jag en stund. När jag öppnar dörren igen sitter ärlan på handfatet och efter några försök med en handduk lyckades jag fånga in den och kunde så transportera den ut i friheten. Precis samma sak hände för några år sedan.
På lördagen mastade vi på båten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar