2015 v46-47

V. 46-47
Idag 20/11 tog jag en promenad ner till Mogden. Noll grader och rimfrost, första i år.
Sex hägrar uppenbarade sig sittande på grova trädgrenar strax intill vattnet på Vädersholm! En ensam kannadagås stod nedanför vid strandkanten. Handkikaren var med men det hade ju varit bättre med tubkikaren.
Lite längre bort mot Hökerum simmade en grupp gräsänder och vid stengrundet kunde jag räkna till sju storskrakar och två storskarvar.
 Därifrån tog jag av mot åkervägen förbi Vings gård. Strax hör jag ett ivrigt kvittrande och tänkte att kikare inte alltid hjälper eftersom småfåglar är så kvicka till att fly. Men till min glädje stannade de kvar i buskarna och jag kunde se och höra ett gäng steglitser en bra stund.

Tidigt innan solen gick upp denna lördagsmorgon, byltade jag på mig och tog bilen ner till Mogden och  hoppades att hägrarna var kvar. Det var sju minusgrader och rimfrosten lyste upp mörkret, som snart suddades ut av en allt ljusare himmel. Så vackert och tyst men inga hägrar satt kvar i träden.

Livet för oss anpassade och välbesuttna går vidare  och hjärtebarnet Harry var hos mig en
eftermiddag i senaste veckan och då känns livet stort och varmt.

Nu sitter jag vid mitt köksbord och äter frukost samtidigt som jag läser tidningen på nätet. Då infinner sig genast obehagliga känslor. Jag blir helt förkrossad över allt som händer i världen, ondskan tar sig fruktansvärda uttryck. Terrorism, jihadism, fanatism som resulterar i slakt och enorma flyktingströmmar som heller inte EU kan komma överens om att hjälpa och rättvist fördela.

 Man känner att vår vackra planet är värd en bättre framtid både miljömässigt och för en rättvisare jord mellan oss människor. Det kan inte få vara så att en del har mer än vad vi behöver och en större del har inget. När man inte har något, inget jobb, ingen bra självkänsla, aldrig riktigt kommit in i de sociala sammanhangen, vet inte hur man skall ordna sin framtid, känner sig underordnad vad blir det för tankar av det? Jag har inget svar men en storsatsning på skolan och större inkluderande i samhället är några åtgärder som är viktiga  för alla som hamnar vid sidan av. Jorden tillhör oss alla och vi är ju alla lika värda.

Lördagen v. 47 var vi och hämtade vårt slaktade lamm på Torp och blev då också bjudna på ärtsoppa.
Den här ggn hemma hos Magnus och Madde som nu övertagit gården.
På söndagen fyllde jag fågelautomaterna med solrosfrön och hängde upp dessa. Nästan genast kom blåmes, tagoxe, domherre, entita, grönsiska och st. hackspett.